Vad gick fel för Carlo Ancelotti i Bayern München?
Det verkar som att om en fotbollsklubb vill vinna en Champions League titel, då är Carlo Ancelotti coachen de bör kontraktera. Den italienske tränaren har gjort det till en vana att vinna den främsta europeiska klubbtävlingen, och flera stora fotbollsklubbar har valt honom som den som kan ta dem till toppen, vilket var fallet med Bayern München sommaren 2016.
©
Så, vad gick fel för Ancelotti denna gång? Varför misslyckades han med att upprepa det han åstadkom med klubbar som Milan och Real Madrid, trots den enorma kvaliteten han förfogade över i truppen? Låt oss reda ut det här.
En forcerad stiländring
Det är viktigt att påpeka att när en tränare förändrar ett lags spelstil så är det alltid en känslig process. Ibland fungerar det, ibland inte. Det är dock logiskt att en tränare vill implementera sin egen filosofi, eftersom det är den som gett resultat tidigare. Men det är ganska märkligt att Ancelotti, en tränare som är känd för att anpassa sig till sina trupper, valde att införa en mer kontringsbaserad spelidé med Bayern München.Sedan Jupp Heynckes dagar har Bayern spelat en bollinnehavsbaserad stil kombinerad med intensiv press, något som klubben förstärkte ytterligare när de anställde Pep Guardiola som tränare, och med tanke på att Ancelotti inte gjorde några större förändringar i spelartruppen var beslutet att ändra spelstil ganska ologiskt.
Det berövade den tyska giganten den spelidentitet de var vana vid och det gynnade dem inte, eftersom de till slut förlorade mot Real Madrid i kvartsfinalen i UEFA Champions League - trots kontroversiella domslutsdiskussioner. Det var ett steg ner jämfört med Guardiolas tid, då laget nådde tre semifinaler på tre säsonger, vilket var ett stort nederlag för italienaren.
Arjen Robben var en av de åldrande spelarna i Ancelottis trupp
Problem i omklädningsrummet
Ett problem som inte är typiskt för Ancelotti är dålig stämning i omklädningsrummet. Han är känd för att bygga starka relationer med spelarna, och dessa brukar vanligtvis ge allt för honom. Men när det gällde Bayern-spelarna verkade det inte vara fallet. Arjen Robben och Thomas Müller uttalade sig om att de inte riktigt visste vad italienaren ville få ut av dem på träningarna, och de kunde heller inte bekräfta att de stod bakom honom efter 0-3 förlusten mot Paris Saint-Germain i gruppspelet i UEFA Champions League 2017/2018.Alessandro Alciato, som samarbetade med Ancelotti med hans självbiografi "Quiet Leadership", sa följande till Sky Italia efter förlusten mot PSG:
"Det var uppenbart att omklädningsrummet var splittrat. De stora namnen i klubben var inte nöjda med att de inte alltid fick spela, och i München accepterades inte detta heller av fansen. Om en viktig spelare inte tränar eller spelar bra så är han ute, men några spelare som Müller, Robben, Ribéry och andra accepterade inte detta. De hade nått vägs ände."
Det rapporterades att Ancelotti förlorade omklädningsrummet efter den matchen, med fem ledande spelare som ville få bort honom - enligt klubbpresident Uli Hoeneß egna uttalanden. Det är ganska överraskande att se en tränare känd för sin förmåga att hantera relationer med spelare ha sådana problem i en klubb av denna kaliber, och det var något som tog hårt på honom.
Problem med truppbygget
Ancelotti är inte en tränare som har ett särskilt praktiskt arbetssätt när det gäller värvningar, utan brukar bara komma med synpunkter när han anser att det är absolut nödvändigt. I Bayern München fick han därför hantera en trupp som kämpade med vad man i efterhand kan se som en övergångsperiod.Philipp Lahm hade nyligen avslutat karriären, vilket lämnade ett enormt tomrum både vad gäller ledarskap och kvalitet som ytterback. Xabi Alonso, en mittfältare i världsklass som redan hade blomstrat under Ancelotti i hans första period i Real Madrid, la också skorna på hyllan. Manuel Neuer, en av tidernas bästa målvakter, kämpade samtidigt med skadeproblem.
Dessutom var den legendariska ytters-duon Arjen Robben och Franck Ribéry 33 respektive 34 år gamla. De höll förvisso fortfarande hög kvalitet, men åldern började också ta ut sin rätt. Kingsley Coman, som sågs som en viktig pusselbit i klubbens generationsväxling, var ständigt skadedrabbad och hade inte samma genomslag som under Pep Guardiola. Detsamma gällde den brasilianske yttern Douglas Costa, som aldrig lyckades göra något större avtryck under italienaren.
Mittfältsvärvningarna Renato Sanches och Corentin Tolisso, båda unga och köpta med ett års mellanrum, lyckades inte heller ge truppen den förnyelse som var så viktig på det centrala mittfältet. Den colombianske offensiva mittfältaren James Rodríguez, trots sin enorma talang, hade alltid problem med ojämnhet och disciplin - ett återkommande tema genom hela hans karriär.