Dundee United, den andra halvan av New Firm

Ibland ger fotbollen oss otroliga berättelser som nästan låter som sagor eller mirakel - oväntade ögonblick som aldrig kan upprepas. Men den ger oss också exempel på frukten av hårt arbete och en tydlig projektvision. I Dundee Uniteds fall kom detta på 1980-talet under ledning av Jim McLean, som tog över efter Jerry Kerr, som då redan hade lett klubbens utveckling framåt.

Dundee Uniteds hemmaarena Tannadice Park

Historien om Dundee United

Efter exemplet från andra fotbollsklubbar som bildats i Skottland av landets stora irländska gemenskap, såsom Celtic och Hibernian, grundades Dundee United den 24 maj 1909 under namnet Dundee Hibernian. Detta var det andra försöket av irländarna i området att skapa en klubb, efter att man tidigare 1879 grundat Dundee Harp FC, som lades ned 15 år senare. Det nya Dundee Hibernian började spela sina matcher på Tannadice Park (då kallad Clepington Park), som sedan dess förblivit deras hemmaarena.

År 1910 accepterades klubben i Scottish Football League och började spela i den andra divisionen av det då etablerade systemet. Dundee började drabbas av olika problem som nästan ledde till dess upplösning 1923. Klubben räddades av lokala affärsmän som bestämde sig för att byta namn till Dundee United, med ambitionen att utvidga klubbens identitet bortom den irländska kretsen av befolkningen. Säsongen 1924/25 vann de andradivisionstiteln och gick upp i högstaligan för första gången. Detta inledde en period av uppflyttningar och nedflyttningar som varade fram till början av 1930-talet.

Efter andra världskriget hade klubben svårt att nå förstdivisionen fram till 1959, då man anställde Jerry Kerr, som förändrade klubbens mentalitet avsevärt. Kerr förespråkade att spelarna skulle vara heltidsproffs och ändrade transferfilosofin till en mer realistisk nivå i linje med klubbens resurser. Bland annat värvades relativt prisvärda och mycket skickliga skandinaviska spelare. Kerr tog tillbaka Dundee till förstdivisionen efter 28 år utanför Skottlands högsta nivå och etablerade klubben som en stabil klubb i där. År 1966 tog Kerr laget till en ny nivå när de för första gången deltog i Europacupspel, där de sensationellt slog ut FC Barcelona i Mässcupen (UEFA-cupens föregångare), men blev sedan utslagna av Juventus i efterföljande omgång.

Jim McLean

James McLean föddes i en arbetarfamilj men var en passionerad fotbollsentusiast. Faktum är att både han och hans två bröder blev professionella spelare och tränare. Som spelare var han en farlig anfallare med mycket bra målstatistik och spelade för flera klubbar, däribland Hamilton Academical, Kilmarnock och Dundee FC - Dundee Uniteds lokala rivaler. Det var i Dundee FC han blev professionell spelare, men hans debut var mindre smickrande, då laget förlorade med 5-0 i Dundee-derbyt i hans första match.

Efter att ha avslutat sin spelarkarriär 1970 gick han in i tränaryrket och blev manager för Dundee FC i ett och ett halvt år. När förstemanager John Prentice meddelade att han skulle lämna efter säsongen, förväntades McLean ta över. Till mångas förvåning valde han dock att gå över till stadens rivaler och ersätta Jerry Kerr - och därmed inleda klubbens gyllene era.

McLean fick uppdraget att ta Dundee United till nästa nivå efter att Kerr etablerat dem som ett förstdivisionslag. För att lyckas med detta började den nytillsatte managern rekrytera mycket unga spelare, många till ungdomslagen, och övertalade dem att välja Dundee United framför klubbar som Celtic eller Rangers. McLeans idé var att värva högbegåvade och kapabla unga spelare som skulle anpassa sig till och identifiera sig med klubbens kultur, därför gav han dem långa kontrakt. En annan unik detalj var att alla spelare i Dundee Uniteds A-lag hade samma lön (en av de lägsta i ligan) och i stället fick bonusar vid segrar - som motivationsfaktor.

1983 års mästare

Projektet var tänkt att ge resultat på medellång och lång sikt, men redan 1974 spelade klubben en final i Scottish Cup mot Dixie Deans Celtic, där de förlorade med 3-0. Den matchen markerade dock en förändring i klubbens mentalitet som starkt bidrog till Uniteds kommande framgångar. Klubben började växa stadigt och nådde allt högre placeringar i förstdivisionen, och i december 1979 spelade de final i Scottish League Cup mot Sir Alex Fergusons Aberdeen - ett möte som kom att kallas "New Firm", en referens till "Old Firm" mellan Celtic och Rangers, som traditionellt dominerat skotsk fotboll. Finalen slutade mållöst och ett omspel tvingades fram tre dagar senare på Dens Park, Dundee FC:s hemmaplan. Där vann United med 3-0 efter två mål av Will Pettigrew och tog därmed sin första stora titel i klubbens historia.

Säsongen därpå nådde de finalen i båda inhemska cuperna, vann den ena och förlorade den andra. Under säsongen 1981/1982 nådde de ännu en final, denna gång i Scottish League Cup, där de förlorade mot Rangers, samtidigt som de slutade fyra i ligan bakom Old Firm och Aberdeen. Dundee United hade nu blivit en klubb att räkna med i Skottland. Men inte ens McLean själv hade förväntat sig vad som skulle ske säsongen därpå - något han erkände flera år senare.

Efter en något ojämn start på säsongen 1982/1983 gjorde Dundee en mycket stark andra halva av ligasäsongen, vilket tog dem upp i topposition före Billy McNeills Celtic, som vunnit tre av de senaste fyra ligatitlarna, och Sir Alex Fergusons Aberdeen, som samma säsong blev Europacupvinnare efter att ha slagit Real Madrid i finalen. Ödet ville att Dundee United skulle spela den avgörande sista omgången mot Dundee FC på deras hemmaarena Dens Park. United vann med 2-1 i en nervkittlande match och blev därmed skotska mästare för första och hittills enda gången i klubbens historia.

Identitet och tillhörighet

För att illustrera Dundee Uniteds prestation räcker det att titta på några siffror, exempelvis antalet spelare som spelade fler än fem matcher under mästerskapssäsongen - endast 14 stycken. Det finns också siffror som visar vad McLean åstadkom med den idé han planterat drygt tio år tidigare. Sex av mästarspelarna kom från staden Dundee, tio kom från klubbens ungdomslag och endast två spelare i truppen hade kostat övergångssummor.

I samma trupp fanns två spelare som nästan nådde 400 matcher för klubben, en som passerade den gränsen, en som spelade över 500, två som passerade 700 och två som gjorde över 800 matcher för Dundee. Dessutom skulle tre av dem senare själva bli tränare för klubben. Det är också värt att minnas att laget nådde semifinal i Europacupen säsongen därpå och 1987 spelade de UEFA-cupfinal, där de förlorade mot IFK Göteborg. Intressant nog har Dundee United ett något ovanligt rekord: en 100-procentig segerstatistik mot FC Barcelona i tävlingsmatcher, med vinster i samtliga fyra möten mellan klubbarna.