Var kommer Bayer Leverkusens smeknamn "Bayer Neverkusen" ifrån?

Precis som det finns fotbollsklubbar som är djupt förknippade med framgångar och troféer, som vi kan se med klubbar som Real Madrid och Bayern München, har vi också det motsatta fallet: klubbar som är för alltid kopplade till misslyckanden, nederlag och "nära skjuter ingen hare" prestationer (som vårt Hammarby här i Sverige).

Ett av dessa fall, som har blivit nästan ikoniskt och som är en referensbild för detta i deras egna land Tyskland, är Bayer Leverkusen, som lustigt nog är ett av de viktigaste lagen i det landet men samtidigt är en klubb som alltid verkar snubbla på målsnöret för att nå den där verkliga framgången. Detta exemplifieras i flera nyckelögonblick i deras historia där klubben såg ut att gå mot meriterande vinster men i sista stund lyckades med att misslyckas.

Detta har gett klubben olika smeknamn som hänvisar till sådana händelser som till exempel "The Eternal Runner-ups" eller "Bayer Neverkusen", och vi kommer här att förklara dessa nyckelögonblick genom en sammanfattning av klubbens historia nedan.

Klubbens ursprung

Bayer Leverkusen badge
År 1903 kontaktade två chefer för två gymnastikklubbar i området Bayer-företaget (på den tiden känt som Friedrich Bayer & Co) för ekonomiskt och logistiskt stöd för skapandet av en ny gymnastikklubb som skulle tillåta främjandet av denna sport i område. Detta förslag accepterades och i juli 1904 föddes klubben med det klatschiga namnet "Turn- und Spielverein der Farbenfabriken vorm Friedrich Bayer & Co. in Leverkusen".

Eftersom gymnastik inte var en gren som lockade unga män i området, bestämde sig några medlemmar i klubben för att bilda en fotbollssektion och, för att förkorta namnet på institutionen till något (lite mer) uttalbart, bildade de TuS 04 1907. Klubben startade från botten i amatörligorna och steg för steg klättrade de upp genom de olika nivåerna av tysk fotboll. 1968 lyckades de komma nära Tysklands högsta liga men trots att de hade en fantastisk säsong och slutade i toppen av Regionalliga West föll de i slutspelet för att avancera upp.

Framgångens era

Det skulle dröja till 1979, då under namnet SV Bayer 04 Leverkusen, som de skulle lyckas nå Bundesliga, en nivå som de inte kommit att lämna sedan dess. I slutet av 1980-talet, närmare bestämt under säsongen 1987/1988, var det verkligen värt att satsa sina pengar på Bayer Leverkusen då klubben då vann sin första (och enda) europeiska titel, UEFA-cupen. Fram till finalen besegrade de klubbar som Feyenoord, FC Barcelona och kom att vinna mot RCD Espanyol i finalen. Espanyol vann förvisso den första matchen med 3-0, men detta var ett resultat som Leverkusen lyckades upprepa i den andra matchen och det slutade till sist med vinst för Bayer Leverkusen på straffar.

1993 skulle klubben vinna ytterligare en titel, den tyska cupen DFB Pokal tack vare ett segermål från den legendariske Leverkusen-anfallaren, Ulf Kirsten, i finalen mot Hertha BSC Amateure, den enda reservklubben i cupens historia som spelat en final.

Födelsen av "Neverkusen"

I slutet av 1990-talet hade klubben etablerat sig som en av de potentiella titelutmanarna efter att ha slutat tvåa i Bundesliga 1997 och 1999, båda gångerna bakom Bayern München. Under säsongen därpå verkade allt gå som på räls för Leverkusen då de verkade gå mot sin första Bundesliga-titel. När sista omgången skulle spelas räckte det för dem att spela oavgjort mot ytterst överkomliga SpVgg Unterhaching, ett lag som låg i mitten av tabellen och inte hade något att spela för. Leverkusen skulle dock förlora med 2-0, efter bland annat ett självmål av Michael Ballack, och i sista stund blev därmed Bayern München som vanligt mästare.

Bayer Leverkusen-spelare firar mål
Säsongen 2001/2002 hade Leverkusen ett fantastiskt lag som inkluderade namn som nämnda Ballack, Ze Roberto, Lucio, Nowotny, Schneider samt Dimitar Berbatov, bara för att nämna några. I slutet av säsongen, i slutet av april och början av maj 2002, hade klubben till och med möjligheten att vinna en historisk trippel: DFB Pokal, Bundesliga och UEFA Champions League då de var ligaledare samt avancerat till finalen i båda dessa cuper.

I DFB Pokal kom de dock att förlora finalen med 2-4 mot Schalke 04, trots att de tog ledningen i matchen efter ett mål från bulgaren Berbatov. Olyckan fortsatte i Bundesliga då de förlorade två av de tre sista matcherna vilket gjorde att Borussia Dortmund, som i stället tog 9 poäng på dessa tre matcher, kunde vinna titeln i Bundesliga.

Efter att ha förlorat två av de tre möjliga titlarna kom UEFA Champions League-finalen, som var klubbens första och enda hittills. Finalen spelades mot Real Madrid som firade hundraårsjubileum och därmed var, om möjligt, ännu mer taggade att vinna "sin" turnering. I början av matchen kom Raúl att utnyttja ett slarvigt försvarsspel från det tyska laget och gjorde matchens första mål, men den brasilianske försvararen Lucio svarade med en snabb kvittering. Matchen förblev jämn ända fram tills Solari skickade en lång passning till Roberto Carlos, som sedan spelade in en krossboll mot straffområdet där Zinedine Zidane svarade för ett av de vackraste målen i UEFA Champions Leagues historia.

Den andra halvleken kom att bli en enda lång jakt av Leverkusen och det verkade mycket troligt att de skulle få in en kvittering så småningom, särskilt efter att Real Madrids målvakt Cesar blev skadad och tvingades byta. Men hans ersättare, en ung Iker Casillas, stod för en prestation att minnas och förnekade den tyska klubben ett kvitteringsmål.

På detta sätt fullbordades en trippel av andraplatserna för Bayer Leverkusen, i stället för en trippel av segrar, vilket skapade denna berömmelse som har följt klubben sedan dess. Trots att de på många sätt är en modellklubb sportsligt och ekonomiskt sett har de inte lyckats översätta detta till titlar, titlar som skulle kunna gjort att missarna under perioden 2000 och 2002 glömts bort.
Kelvin Tingling kan det mesta inom fotboll och gillar även att skriva om det. Kelvin bor i Buenos Aires och det stora favoritlaget är Boca Juniors.