Varför har brasilianska klubbar så mycket pengar?
Om man ser över sydamerikansk fotboll märker man att de brasilianska klubbarna inte bara dominerar den internationella scenen, utan också har förmågan att enkelt locka till sig europeiska spelare eller spelare som för närvarande spelar i Europa. Det är också tydligt att deras konkurrensnivå är mycket hög, vilket vi kunde se under VM för klubblag 2025, där de visade att de kan tävla på samma nivå som de stora makterna från "den gamla kontinenten". Allt detta leder oss till frågan: varifrån kommer de brasilianska klubbarnas ekonomiska styrka?
Glada brasilianare skrattar hela vägen till banken
Lite kontext
För den som inte har följt de senaste nyheterna från brasiliansk fotboll kan vi berätta att denna sydamerikanska stormakt har lyckats bli en attraktiv marknad för spelare - inte bara från den egna subkontinenten utan även från Europa. Namn som Neymar, Philippe Coutinho, Thiago Silva, Lucas Moura och Oscar, brasilianska stjärnor från det senaste decenniet och lite till, har under de senaste åren fått sällskap av flera av de bästa sydamerikanska talangerna samt europeiska spelare som Dimitri Payet, Saúl Ñiguez, Memphis Depay, Jesé och Martin Braithwaite, för att nämna några.Och det handlar inte bara om spelare - klubbarna har även värvat tränare som Abel Ferreira, Jorge Jesus, Bruno Lage, Davide Ancelotti (ja, Carlo Ancelottis son) och Leonardo Jardim. Allt detta visar hur attraktiv den brasilianska fotbollen har blivit för européer, och därför nämner vi inte ens de många sydamerikanska stjärnor och tränare som också är involverade. Den här typen av profiler i Brasileirão, som den brasilianska högstaligan kallas, är möjlig tack vare en ekonomisk kraft som sannolikt saknar motstycke i den sydamerikanska fotbollens historia.
Exempelvis betalade Palmeiras år 2025 hela 25 miljoner euro till FC Barcelona för Vitor Roque, och året innan betalade Botafogo 24 miljoner euro för Thiago Almada. För att sätta dessa siffror i perspektiv kan vi konstatera att i den spanska ligan under åren 2024 och 2025 var det endast Real Madrid, Barcelona och Atlético Madrid som gjorde dyrare värvningar än dessa två.
Alla dessa investeringar har också avspeglats i utvecklingen av topplag som ligger långt före övriga CONMEBOL-klubbar, något som tydligt kan ses i Copa Libertadores. Mellan 2017 och 2024 var det bara en enda Libertadores-final som inte innehöll brasilianska lag: finalen 2018 (Boca Juniors mot River Plate, vars returmatch spelades på Santiago Bernabéu). Under den perioden vann brasilianska lag varje final de deltog i, och det är värt att notera att fyra av dessa finaler var helbrasilianska.
Vi kan också ta VM för klubblag 2025 som en referenspunkt, eftersom turneringen fungerar som ett mått på hur de står sig mot andra konfederationer. I gruppspelet samlade de brasilianska lagen ihop 6 segrar, 5 oavgjorda och bara en förlust bland de 4 deltagande lagen. Den enda förlusten, som Botafogo led mot Atlético Madrid, kom efter att laget redan var matematiskt vidare i turneringen. Det är också anmärkningsvärt att Botafogo besegrade Paris Saint-Germain, de regerande Champions League-mästarna, och att Flamengo slog Chelsea med 3-1, laget som senare vann turneringen. Alla fyra lag gick vidare till åttondelsfinal, två till kvartsfinal (Botafogo och Palmeiras möttes i åttondelen) och ett till semifinal.
Var kommer pengarna ifrån?
Detta är den fråga som många läsare troligen ställer sig vid det här laget, och det är den mest logiska givet alla de kostnader som krävs för att locka dessa spelare och tränare. Sanningen är att det inte finns en enda inkomstkälla som möjliggör dessa utgifter, utan snarare en kombination av flera olika källor som tillsammans gör det möjligt.Först och främst är Brasilien ett land med över 200 miljoner invånare - det sjunde största i världen - och fotboll har en enorm anhängarskara där sporten är den överlägset största i landet. Därför har klubbarna redan betydande inkomster från matchbiljetter, tröjförsäljning och andra supporterprylar. Med en enorm fanskara och ett starkt intresse för fotboll som spelas året runt - förutom Brasileirão arrangeras även delstatsmästerskap och Copa do Brasil - innebär det att, med en attraktiv produkt (tack vare både lokala talanger och importerade stjärnor), blir de brasilianska fotbollens TV-rättigheter allt mer värdefulla. De 20 främsta brasilianska klubbarna (de som spelar i Brasileirão) hade tillsammans en årlig intäkt på drygt 2 miljarder euro, och av detta stod TV-rättigheterna för 50 % år 2021; idag motsvarar de cirka 30 %. Det visar att TV-pengarna var en avgörande faktor i starten av tillväxten, men att maskineriet därefter fortsatt rulla och hittat fler inkomstkällor.

Endrick såldes för stora pengar till Real Madrid
Reklam spelar också en roll
Det finns också sponsor- och reklamavtal vars värde har ökat i takt med att fotbollen blivit en allt viktigare plattform för företagens varumärken. Till exempel skrev Flamengo år 2025 ett sponsoravtal för tröjans mittfront värt 42 miljoner euro per år i tre år. Det är anmärkningsvärt eftersom det gör dem till den tionde största tröjsponsorn i världen - före klubbar som exempelvis Atlético de Madrid.
En annan faktor att ta hänsyn till är att Copa Libertadores till exempel ger segraren drygt 20 miljoner euro bara för finalvinsten, men också prispengar för varje avancemang i turneringen, vilket gör att mästaren i genomsnitt kan tjäna runt 35 miljoner euro. Därtill kommer att prispengarna i de brasilianska turneringarna själva är mycket höga. Som jämförelse får vinnaren av Copa Sudamericana cirka 10 miljoner euro, medan vinnaren av Copa do Brasil får runt 15 miljoner euro.
Det är värt att notera att vi ännu inte har nämnt spelarförsäljningar - den stora, saknade inkomstkällan. Eftersom brasilianska klubbar befinner sig i en stark ekonomisk position har de inget behov av att sälja sina spelare, vilket gör att de kan förhandla från en styrkeposition och få betydligt högre övergångssummor. Ett exempel är Palmeiras, som kunde sälja två 18-åringar, Endrick och Estêvão, för respektive 47,5 och 34 miljoner euro. Bland de 20 klubbarna i Brasileirão uppgår de sammanlagda intäkterna från spelarförsäljningar till omkring 350 miljoner euro per år.
Med allt detta i åtanke är det inte svårt att förstå att Flamengo har högre intäkter än något franskt lag utom PSG - något som förklarar varför klubben kan ställa upp med det stjärnspäckade lag den har idag. Om denna utveckling fortsätter att hanteras klokt kommer tillväxten sannolikt att fortsätta, men om klubbarna tappar kontrollen över sina utgifter kan det leda till ekonomiska kriser liknande dem som drabbade spanska klubbar under slutet av 1990-talet. Detta skulle i sin tur kunna bana väg för regleringar och kontrollsystem som Financial Fair Play.
