Sydamerikanska klubbar med flest raka ligatitlar

Att vinna ligatitlar i Sydamerika har alltid varit erkänt svårt på grund av hur konkurrenskraftig och passionerad fotbollen där är, och det är något som kommer att återspeglas i den här artikeln. Här ska vi lista de lag som har vunnit flest raka ligatitlar i Sydamerika. Det är viktigt att notera att vi endast räknar årliga mästare; vi tar inte hänsyn till titlar från uppdelade säsonger (som Apertura och Clausura, till exempel) som vissa länder i Sydamerika använder sig av från och till.

Club Nacionals logotyp på matchtröja

Club Nacional - Uruguay - 5 ligatitlar

Uruguayansk fotboll blev professionell 1932 och vid den tiden hade Nacional ett mycket starkt lag som dominerade i landet och också utmärkte sig mot internationella rivaler. Från 1933 och framåt kom de och Peñarol gradvis att dominera det uruguayanska mästerskapet; när det ena laget vann titeln blev det andra tvåa. Mellan 1935 och 1938 vann Peñarol varje mästerskap, vilket innebar att Nacional slutade som tvåa fyra år i rad.

1938 anslöt den argentinske anfallaren Atilio Garcia till Nacional, och han skulle bli en legend i klubben genom att bli den främste målskytten genom tiderna i den uruguayanska ligan för ett och samma lag samt den främste målskytten i det uruguayanska derbyt.

En säsong senare tog den tidigare Nacional-spelaren Hector Castro över som tränare, vilket blev hans första erfarenhet på högsta nivå. Han byggde ett lag med ett förödande anfall lett av Atilio Garcia, men också med andra framstående namn som Volpi, Ciocca och Zapirain. Med den här truppen lyckades han med en bedrift som vid den tiden verkade nästan omöjlig: att överträffa de fyra raka titlar som deras ärkerivaler hade vunnit. Mellan 1939 och 1943 vann Nacional varje uruguayanskt mästerskap och stod därmed för den första femåriga titelsviten i den uruguayanska fotbollens historia.

America de Cali - Colombia - 5 ligatitlar

Även om klubben officiellt grundades i februari 1927 är det känt att en tidigare version existerade redan i slutet av 1910-talet. Trots sin rika historia dröjde det till 1979 innan den första ligatiteln hamnade i klubbens prisskåp. Den titeln kom delvis tack vare värvningen av Gabriel Ochoa Uribe, en tränare som hade vunnit det colombianska mästerskapet fem gånger med Millonarios och en gång med Independiente Santa Fe. Som om det inte räckte att leda laget till dess första mästerskap skulle Ochoa Uribe också inleda en svit av raka ligatitlar med America mellan 1982 och 1986, med två framstående profiler i klubbens historia, Roque Alfaro och Julio Cesar Falcioni. Än i dag är det rekordet för flest raka ligatitlar i colombiansk fotboll.

Club Olimpia - Paraguay - 5 ligatitlar

Club Olimpia grundades 1902, kort efter att fotbollen introducerats i Paraguay av nederländaren William Paats. Redan från början var Olimpia en av de mest konkurrenskraftiga klubbarna i landet, även om det skulle ta ett decennium från grundandet innan de vann sitt första nationella mästerskap, som då fortfarande räknades som amatörfotboll.

I mitten av 1950-talet blev Manuel Ferreira Sosa klubbpresident och försökte ta klubben till en ny nivå, bland annat genom bygget av en ny stadion, som i dag bär hans namn. Aurelio Gonzalez Benitez återvände också till klubben som tränare efter att tidigare ha spelat för Olimpia mellan 1927 och 1940 och vunnit sju ligatitlar med klubben.

Den nye tränaren satsade på ett stabilt försvar med välkända namn inom paraguayansk fotboll som Edelmiro Arevalo och Claudio Lezcano. Från och med 1956 började klubben vinna mästerskapet varje år, med den anmärkningsvärda bedriften att bara vara en förlust från att bli obesegrade mästare 1958, något de skulle lyckas med säsongen därpå. Samma lag skulle sedan vinna fem raka mästerskap fram till 1960, och dessutom nå finalen i Copa Libertadores mot Peñarol, där de förlorade med sammanlagt 2-1.

Framsidan av Santos hemmaarena Urbano Caldeira

Santos Futebol Clube - Brasilien - 5 ligatitlar

Trots hur vi ser på Santos i dag var det fram till slutet av 1950-talet en klubb med ett visst regionalt anseende men liten nationell betydelse. Men Pelés framväxt som lagets största stjärna, tillsammans med spelarna omkring honom, ledde till smeknamnet "Os Santasticos" (Helgonen). 1961 fick klubben sitt stora genombrott och vann sin första brasilianska nationella titel med Pelé som skyttekung. Men det var bara början, eftersom de sedan skulle vinna de nästa fyra brasilianska nationella mästerskapen. 1960-talet blev ett historiskt årtionde för klubben, då den dominerade både nationell och internationell fotboll.

Club Atletico Peñarol - Uruguay - 5 ligatitlar (2 gånger)

Uruguayansk fotboll kännetecknas av Nacional-Peñarol-duopolets dominans, något som återspeglas i hur de har delat på de inhemska mästerskapen genom åren. I början av 1940-talet stod Nacional för den första femåriga titelsviten i Uruguays historia, och även om Peñarol var nära dröjde det till slutet av 1950-talet innan de lyckades, när de radade upp fem raka ligatitlar mellan 1958 och 1962, med Alberto Spencer som den stora stjärnan.

Som om det inte vore nog skulle Peñarol upprepa bedriften på 1990-talet, mellan 1993 och 1997. Först vann de, under tränaren Gregorio Pérez ledning, tre raka uruguayanska ligatitlar mellan 1993 och 1995. 1996 ersattes han av Jorge Fossati, som också vann mästerskapet, och efter Fossatis avsked återvände Pérez för att fullborda Peñarols andra femåriga titelsvit.

Club Olimpia - Paraguay - 6 ligatitlar

Olimpia hade redan satt rekordet för flest raka titlar i Paraguay med de fem ligatitlarna i rad under andra halvan av 1950-talet. Men det räckte inte för Kungen av cuper (Rey de Copas), som 1978, under tränaren Luis Cubilla och med Osvaldo Domínguez Dibb som president, återigen vann det paraguayanska mästerskapet. Året därpå nådde de dessutom en milstolpe för landet genom att vinna Copa Libertadores för första gången. Trots detta försummade de inte den inhemska ligan, utan fortsatte att vinna den fram till 1983 och slog därmed sitt eget rekord för raka mästerskap i landet genom att ta sex nationella titlar i följd.

Ung Racing Club-supporter under en match

Racing Club - Argentina - 7 ligatitlar

1903 grundades klubben som den första argentinska klubben som bestod helt av lokala spelare. Tio år senare vann de mästerskapet för första gången, när argentinsk fotboll fortfarande betraktades som amatörfotboll. Vid den tiden vann de turneringen som organiserades av AFA (Argentine Football Association), även om en parallell, då ej erkänd turnering, organiserad av FAF (Argentine Football Federation), också spelades. Detta skapar viss förvirring kring de argentinska nationella mästarna 1913 och 1914; Racing var dock den officiella mästaren, även om båda typen av titlar senare erkändes.

De vann därefter de följande fyra mästerskapen och nådde därmed sex raka titlar. 1919 uppstod återigen situationen med två parallella nationella turneringar, och Racing vann Asociación Amateurs de Football-titeln, den som vid den tiden ansågs vara inofficiell. Flera år senare erkände AFA den titeln som officiell, vilket innebar att Racing uppnådde bedriften att vinna sju raka ligatitlar, något som än i dag inte har överträffats i Sydamerika.