Svenska vanor i ny matchdräkt

Sverige är ett land med djupa rötter. Mycket av maten vi äter under högtider som jul och midsommar är densamma som den alltid varit. Allemansrätten gäller fortfarande som den gjort i hundratals år. Och snusning är en folkvana som inte rubbas.

Två män lyssnar på fotboll på gammal radio

Men det är också mycket som förändras. En del vanor som var självklara för femtio år sedan har försvunnit eller bytts ut. De flesta följer till exempel fotboll på tv i stället för radio nuförtiden. Det är färre som använder lössnus, till förmån för andra varianter. Det är intressant att fundera kring vad som överlever och vad som inte gör det.

Snusets historia

Snuset kom till Sverige så tidigt som år 1637, då som en importerad lyxvara för de som hade råd. Under 1700-talet spred sig snusandet neråt i samhällsklasserna och den form av lössnus som vi känner till i dag såg dagens ljus runt 1822. Tillverkningen då var ett hantverk i ordets rätta mening: bönder och lantarbetare malde tobak i kaffekvarnar och formade sina egna portioner för hand.

Under 1800-talets industrialisering följde lössnuset med in i fabrikerna och på bruksorternas arbetsplatser. Det var ett omtyckt inslag under långa arbetsdagar, och det fördes vidare från generation till generation i stort sett utan förändring.

I dag finns lössnuset kvar som ett alternativ med nästan tvåhundra års historia bakom sig. Det är en av de vanor som inte försvunnit när snusmarknaden förändrats, utan som fortfarande nyttjas av en begränsad men dedikerad krets.

En snusmarknad i förändring

Portionssnuset Tre Ankare introducerades i Sverige 1973. Idén kom från tepåsen som ett sätt att förpacka tobak i en portion som inte krävde någon direkt hantering av användaren. Det var en enkel lösning på ett praktiskt problem, och marknaden hängde på.

Under de följande decennierna försköts balansen. År 2003 stod portionssnus för 51 % av den totala marknaden. År 2021 hade andelen stigit till ungefär 95 %. Lössnuset, som under mer än ett och ett halvt sekel hade dominerat, hade sjunkit till en marknadsandel på 5-10 %.

Parallellt med den förskjutningen kom vit portion in på marknaden 1998, med sin torra utsida som inte missfärgar lika mycket. Ännu större effekt på marknaden har den senaste produktvarianten haft, nämligen det vita, tobaksfria snuset. 2024 innehöll 4 av 10 sålda dosor vitt snus, enligt statistik från CAN.

Det är ett mönster som återkommer. En vana kan överleva i generationer, men formen anpassas när ett bättre eller enklare alternativ gör entré. Det gäller snus, men också mycket annat.

Ett ändrat sätt att följa sportevenemang

Under decennierna efter andra världskriget var det radion som gällde för att kunna följa fotbollsmatcher. En röst i etern berättade vad som hände. Siffrorna noterades för hand och skytteligan gick att följa i dagstidningen dagen efter.

Tevens intåg förändrade detta under 1950- och 60-talet. Direktsänd sport blev plötsligt en visuell upplevelse snarare än bara en som bara återberättades under ackompanjemang av matchljuden. Spänningen var stor när vänner och familjer samlade sig framför apparaten.

Sättet att följa sport har ändrats igen under senare år. I dag använder vi streamingtjänster för att kunna följa vilken liga som helst, i realtid, till och med i mobiltelefonen. Skytteligan i Premier League, La Liga eller Bundesliga går att kolla upp var som helst, när som helst. Och den statistik som visas uppdateras hela tiden, minut för minut.

Svenskt midsommarfirande med dans runt majstång

Traditioner som håller stånd

Vi har många traditioner som fyller en funktion bortom det uppenbara. Det handlar om tillgång, samhörighet och andningspauser i livet, och det är förklaringen till att de håller sig kvar år efter år.

Allemansrätten

Allemansrätten är en av de mer anmärkningsvärda svenska konstruktionerna. Rätten att röra sig fritt i naturen, plocka bär och svamp, till och med att slå läger för en natt, har rötter i gamla, medeltida lagar och är i dag en del av vår grundlag. Denna rätt har levt kvar i sin kärna trots att samhället runt omkring förändrats.

Midsommarfirandet

Midsommarfirandet är ett annat exempel. Majstångsdansen kom till Sverige från kontinenten under 1400-1500-talet, och sången "Små grodorna" dök upp i sin nuvarande form i början av 1900-talet. Det har format ett traditionellt firande som upprepas varje sommar, med samma rörelser och samma musik, i hela landet. Midsommarbordet ser dessutom ut ungefär som det gjort i generationer: sill i olika former, nykokt färskpotatis med dill, gräddfil och gräslök, och givetvis jordgubbar till efterrätt.

Valborgsmässofirandet

Valborgsmässofirandet är ett annat exempel. Traditionen att tända bål sista april har rötter i äldre föreställningar om att man med ljud och ljus kunde skrämma bort onda andar vid vårens ankomst. Under 1800-talet utvecklades sederna i universitetsstäder som Uppsala och Lund. Firandet där har fortfarande en nästan rituell struktur - det högtidliga majtalet, champagnekorkarna vid Fyrisån och studentkörernas sång till våren, alltid med samma symbolik och samma känsla av att vintern officiellt är över.

Det svenska fikat

Fikat är svårare att datera men lika självklart. Att ta en paus, sätta sig ned med en kopp kaffe och något litet att äta, samtidigt som man pratar om aktuella saker, är en social ritual som hör till vardagen oavsett yrke eller ålder. Det ska nog mycket till för att det ska bytas ut mot något modernare. Det bara fortsätter på samma sätt som alltid.