Rivaliteten mellan Galatasaray och Fenerbahce

Känd som den eviga rivalitetsmatchen eller det interkontinentala derbyt är mötet mellan Galatasaray och Fenerbahce en av de hetaste och mest intensiva rivaliteterna som fotbollsvärlden har att erbjuda. Som de mest framgångsrika klubbarna i turkisk fotboll ställs de ofta mot varandra i titelavgörande sammanhang, vilket ytterligare eldar på en rivalitet som redan är mycket stark i flera avseenden.

Galatasarays historia

Klubben från den europeiska sidan av Istanbul grundades i oktober 1905 av Ali Sami Yen och en grupp studenter från en skola i staden som vid den tiden var nästan 500 år gammal, Galata Palace Imperial School, som på turkiska heter Galata Sarayı Enderun-u Humayun, vilket är därifrån namnet Galatasaray kommer. Klubben är den första i sitt slag i Turkiet. Besiktas, en annan klubb från Istanbul, grundades visserligen 1903, men då som en gymnastikklubb och bildade sin fotbollssektion först 1911, till skillnad från Galatasaray som från början grundades som en fotbollsklubb.

Vid den tiden fanns det fortfarande ingen etablerad fotbollsliga i riket (med tanke på att det då var Osmanska riket), så de spelade mot grekiska och engelska lag som fanns i området. De senare hade, som vi vet, exporterat sporten till andra regioner, i en liga baserad i staden Istanbul. Galatasaray vann den för första gången 1909, i sitt fjärde deltagande. Klubben skulle vinna de två följande upplagorna och började därmed etablera sig som en maktfaktor i staden.

Fenerbahces historia

Klubbens grundande var Nurizade Ziya Songulens idé, en ättling till en högt uppsatt osmansk tjänsteman. Han hade rest till England för att studera, där han blev passionerat intresserad av fotboll. När han återvände till osmansk mark 1906 ville han introducera sporten i sin hemstad Istanbul. Efter att ha kontaktat många bekanta och vänner var det dock först 1907 som han till slut kunde bilda ett registrerat fotbollslag. Ziya Songulen själv fungerade som spelare, manager och klubbens första president.

Även om lagmedlemmarna kom från Moda, ett litet område i Istanbul, fanns det redan ett lag med det namnet (Moda FC), och därför kunde de inte använda det, så de tog namnet Fenerbahce efter en fyr med samma namn, en historisk symbol för Istanbuls distrikt Kadikoy. År 1908 gick de med i stadsligan och 1912 vann de sin första ligatitel, och inte sin sista, eftersom klubben var ligans största vinnare (16) fram till bildandet av den turkiska ligan 1959, vars första upplaga de också vann.

Rivalitet

I början av mötena mellan de två lagen fanns det egentligen ingen rivalitet som ens var i närheten av vad den är i dag, både på grund av tidsperioden och det faktum att Galatasaray redan hade ett litet övertag efter att ha etablerat sig starkare i Istanbul-ligan. Den första matchen mellan lagen spelades den 17 januari 1909 på Fenerbahce Stadium, en match som slutade 2-0 till gästerna. Intressant nog besegrade Fenerbahce inte Galatasaray förrän nästan fem år senare, i januari 1914, trots att de hade krönts till mästare i Istanbul 1912.

En annan intressant detalj från den tiden är att det 1912, trots att den bittra rivaliteten mellan de två klubbarna ännu inte existerade, lades fram ett förslag om att slå samman de två institutionerna för att skapa en mycket starkare fotbollsklubb i Istanbul. Sammanslagningen blev dock aldrig verklighet eftersom det första Balkankriget bröt ut samma år. Vändpunkten som tände rivaliteten mellan de två klubbarna var en vänskapsmatch som spelades den 23 februari 1934 på Taksim Stadium.

Både Galatasaray och Fenerbahce gick in i matchen med avsikten att vinna, men den vänskapliga stämning som förväntas i en match av det här slaget infann sig aldrig. Matchen var mycket hård och spänd, och domaren kunde inte hantera situationen, vilket till slut ledde till slagsmål på planen mellan spelare från båda lagen. Detta kulminerade i ett fullskaligt slagsmål både på och utanför planen, när även supportrarna började bråka sinsemellan.

Till slut avbröts matchen, även om rivaliteten mellan de två lagen bara hade börjat. Matchen var som en snöboll som blev större och större med tiden när fler faktorer började blandas in, såsom geografiska faktorer (kom ihåg att Fenerbahce ligger på den asiatiska sidan av Istanbul medan Galatasaray ligger på den europeiska sidan), sociala faktorer och den turkiska passionen för fotboll som ofta svämmar över i den här typen av matcher.

Som vi nämnde vanns den första turkiska ligatiteln som nationell tävling, 1959, av Fenerbahce. På den tiden var ligan uppdelad i två grupper, med varsin av Istanbuls giganter i respektive grupp, och gruppsegrarna möttes sedan i en final över två matcher. Både Galatasaray och Fenerbahce slutade etta i sina grupper och möttes i en final där Galatasaray tog ledningen med 1-0 i den första matchen, men rivalen vann den andra med hela 4-0, vilket innebar att titeln gick till Istanbuls asiatiska sida. Båda klubbarna är de mest framgångsrika i turkisk historia, och därför har de haft många avgörande möten som detta genom den turkiska fotbollens historia, vilket ofta förstärker rivaliteten.

Ett av de mest minnesvärda ögonblicken i detta derbys historia var möjligen cupfinalen 1996. Den säsongen tränades Galatasaray av den alltid säregne skotten Graeme Souness, och klubben hade ingen bra säsong, även om de tog sig till cupfinalen, som, föga förvånande, var mot Fenerbahce, tränat av brasilianaren Carlos Alberto Parreira. Det "skotska laget" vann den första matchen hemma med 1-0, men i returen vann motståndarna också med 1-0, vilket ledde till förlängning. Atmosfären, som redan varit mycket het inför finalen, stod bildligt talat i brand och exploderade till slut när Galatasarays walesiske anfallare Dean Saunders gjorde det som skulle bli det titelavgörande målet i den 116:e minuten. Efter slutsignalen gick Souness in på planen med en enorm Galatasaray-flagga och planterade den mitt på Fenerbahces plan, vilket väckte hemmalagets vrede och ledde till att skotten fick lämna arenan under beskydd.