Den forna Sovjetiska fotbollsligan
Genom historien har territorier ofta strävat efter självständighet från en större nation av politiska, kulturella eller andra skäl. Det finns många exempel på detta runt om i världen och genom tiderna. Inom fotbollen händer det sällan att nationella ligor slås ihop eller delas upp, men för att förbli konkurrenskraftiga väljer vissa klubbar att spela i en högre liga, som AS Monaco i Frankrike eller walesiska klubbar som Cardiff City, Swansea City och numera mycket kända Wrexham, som spelar i det engelska ligasystemet.Här ska vi göra en resa tillbaka i tiden till en annan epok och till en speciell fotbollsliga som inte längre existerar, men där de deltagande klubbarna fortfarande (till största delen) är aktiva. Den fungerar som ett exempel på hur det skulle kunna se ut om flera nationella ligor slogs samman till en. Som du redan vet (eftersom det står i titeln) ska vi idag tala om Sovjetiska fotbollsligan.
Sovjetfotbollens början
Som på många andra platser var det skotska och engelska sjömän och handelsmän som i slutet av 1800-talet tog med sig sporten till hamnstäderna i tsartidens Ryssland. Där fick den snabbt stor popularitet och började sprida sig i riket. Vid 1900-talets början fanns redan lokala fotbollsligor i Moskva och Sankt Petersburg, och omkring 200 lag hade bildats i hela Ryssland. Logiskt nog stoppades all fotbollsverksamhet under Oktoberrevolutionen och det ryska inbördeskriget, men den återupptogs efter bildandet av Sovjetunionen.På 1930-talet fanns redan etablerade klubbar som, intressant nog, hade namn som behövde godkännas av den sovjetiska regeringen. Därför ser vi namn som Spartak och Dynamo, som lever kvar än idag. Från Spartaks idrottssällskap, via dess ledare Nikolaj Starostin, kom förslaget om att bilda en fotbollsliga som skulle samla klubbar från olika delar av Sovjetunionen. Förslaget godkändes snabbt eftersom fotboll för det kommunistiska systemet kunde användas som propagandaverktyg och för att visa socialismens överlägsenhet.
Den sovjetiska fotbollspyramiden och tävlingssystemet
Den 22 maj 1936 spelades den första matchen i den nybildade Sovjetiska ligan, kallad Grupp A, mellan Dynamo Leningrad och Lokomotiv Moskva. Viktor Lavrov från Moskvalaget gjorde det allra första målet i turneringens historia redan i den 5:e minuten. Turneringen skulle spelas två gånger per år. Den första upplagan 1936 bestod av sju lag från Moskva, Leningrad och Kiev, och Dynamo Moskva blev den första mästaren. Till den andra upplagan samma år ökade antalet lag till åtta, och denna uppåtgående trend fortsatte fram till 1938 då 26 lag deltog.Turneringen spelades kontinuerligt fram till 1941, då andra världskriget satte stopp. År 1945 återvände fotbollen i Sovjet, och ligan bytte namn till Första gruppen i Sovjetunionen för att markera högsta nivån, medan andradivisionen kallades Andra gruppen i Sovjetunionen. Där började också en rad namnbyten på turneringen, som slutade först 1973 då Vysshaya Liga tog över och bestod fram till Sovjetunionens kollaps i början av 1990-talet. Från starten fanns två divisioner fram till 1963, då en tredje division skapades - eller snarare konsoliderades - efter flera misslyckade försök. Det fanns även en fjärde nivå, men den spelades endast under sex icke-sammanhängande säsonger och fungerade mest som en reservliga.
Turneringens detaljer
Även om Sovjetunionen var ett enda land bestod det i verkligheten av flera olika nationer, och detta blev tydligt, även om det kommunistiska systemet försökte undvika nationalistiska problem - något som ändå var oundvikligt. Därför var möten mellan lag från olika nationer ofta laddade, och rivaliteten gick långt utöver planen. Dessutom sågs segrar mot lag från Moskva som små segrar mot regimen.Fram till 1961 hade inget lag utanför Moskva vunnit ligan, men det året lyckades Dynamo Kiev ta mästartiteln. Faktum är att den ukrainska klubben blev den mest framgångsrika i ligans historia, trots att de inte vann en enda upplaga under de första 25 åren av tävlingen. Kiev tog hem 13 ligatitlar, tätt följt av Spartak Moskva med 12. Under åren delades mästerskapstitlarna mellan fem av de länder som ingick i Sovjetunionen (Ryssland, Ukraina, Georgien, Armenien och Belarus). Georgien (Dinamo Tbilisi) vann två upplagor, medan Armenien (Ararat Jerevan) och Belarus (Dinamo Minsk) vann varsin. Av de femton nationerna i Sovjetunionen var det endast Turkmenistan och Kirgizistan som inte hade något representerat lag under ligans existens.
År 1990 drog sig Dinamo Tbilisi från Georgien och algiris Vilnius från Litauen ur mästerskapet på grund av sina respektive länders självständighet. År 1991 pågick den sista upplagan av ligan samtidigt som Sovjetunionen föll samman, med CSKA Moskva som sista mästare. Följande år tävlade varje nation i sina egna nationella ligor.
Skyttekungar i den sovjetiska högstaligan
Självklart behöver vi också lyfta fram några av de största målskyttarna under den här epoken av ligan. Precis som mästerskapet i sig skapade legendariska klubbar och intensiva rivaliteter, gav det också upphov till några av de största målskyttarna i europeisk fotbollshistoria. Under sina 55 år av existens krönte den sovjetiska högstaligan många anfallare till skyttekungar, och flera av dem blev stora namn inte bara i Sovjetunionen, utan i hela fotbollsvärlden.En av de mest produktiva målskyttarna var Oleg Blochin från Dynamo Kiev, som innehar rekordet genom tiderna med 211 ligamål under denna period och som dessutom blev skyttekung flera gånger under 1970-talet. Utöver det vann han även Ballon d'Or 1975, en ovanlig ära för en sovjetisk spelare. En annan stjärna från Dynamo Kiev, Oleg Protasov, blev 1980-talets främste anfallare, två gånger skyttekung innan han flyttade utomlands.
Tidigare årtionden dominerades av spelare som Nikita Simonjan från Spartak Moskva, som vann skytteligan fyra gånger på 1950-talet och gjorde totalt 133 mål. Eduard Streltsov förtjänar också ett särskilt omnämnande - Torpedo Moskvas anfallare som ofta kallades "den ryske Pelé" och som toppade skytteligan i slutet av 1950-talet. Under de omedelbara efterkrigsåren var Vsevolod Bobrov (CSKA Moskva) den första verkliga superstjärnan i sovjetisk fotboll och blev skyttekung tre gånger.
Analys
Det vi nämnde i början av artikeln - att detta kunde fungera som ett exempel på hur en gemensam liga mellan flera länder skulle kunna se ut - blev verklighet i Sovjetiska ligan. Om vi ser tillbaka på de senaste två decennierna i europeisk fotboll finner vi att mellan 2005 och 2009 vann två ryska lag (CSKA Moskva och Zenit Sankt Petersburg) och ett ukrainskt lag (Sjachtar Donetsk) UEFA-cupen, Europas näst största turnering, vilket visar på nivån i dessa länders fotboll.På samma sätt hade ett kombinerat landslag från dessa länder, tillsammans med till exempel Georgien och Armenien, kunnat vara en stormakt i Europa. Faktum är att Sovjetunionen blev fyra i VM 1966 och nådde tre kvartsfinaler, samt vann EM 1960 och nådde ytterligare tre finaler. Vi måste också lägga till två guldmedaljer och tre brons i de olympiska spelen. I dagens fotboll är vi långt ifrån en sådan situation (en union av länder), men denna tillbakablick på historien ger oss en idé om vad som skulle kunna hända om det blev verklighet.
Statistik för vinnande lag och länder Sovjetiska högstaligan 1936-1991
Sovjetiska fotbollsligan: Segrare per år
| År | Mästare | Land/region |
|---|---|---|
| 1936 (vår) | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1936 (höst) | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1937 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1938 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1939 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1940 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1941 | - (avbruten p.g.a. kriget) | - |
| 1945 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1946 | CDKA Moskva (senare CSKA) | Ryssland (RSFSR) |
| 1947 | CDKA Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1948 | CDKA Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1949 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1950 | CDKA Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1951 | CDSA Moskva (CSKA) | Ryssland (RSFSR) |
| 1952 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1953 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1954 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1955 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1956 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1957 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1958 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1959 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1960 | Torpedo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1961 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1962 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1963 | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1964 | Dinamo Tbilisi | Georgiska SSR |
| 1965 | Torpedo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1966 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1967 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1968 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1969 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1970 | CSKA Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1971 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1972 | Zorja Vorosjylovhrad (Zorja Luhansk) | Ukrainska SSR |
| 1973 | Ararat Jerevan | Armenska SSR |
| 1974 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1975 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1976 (vår) | Dynamo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1976 (höst) | Torpedo Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1977 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1978 | Dinamo Tbilisi | Georgiska SSR |
| 1979 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1980 | Sjachtar Donetsk | Ukrainska SSR |
| 1981 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1982 | Dinamo Minsk | Belarusiska SSR |
| 1983 | Dnepr Dnepropetrovsk (Dnipro) | Ukrainska SSR |
| 1984 | Zenit Leningrad | Ryssland (RSFSR) |
| 1985 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1986 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1987 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1988 | Dnepr Dnepropetrovsk (Dnipro) | Ukrainska SSR |
| 1989 | Spartak Moskva | Ryssland (RSFSR) |
| 1990 | Dynamo Kiev | Ukrainska SSR |
| 1991 | CSKA Moskva | Ryssland (RSFSR) |
Titlar per klubb
| Klubb | Titlar | Land/region |
|---|---|---|
| Dynamo Kiev | 13 | Ukrainska SSR |
| Spartak Moskva | 12 | Ryssland (RSFSR) |
| Dynamo Moskva | 11 | Ryssland (RSFSR) |
| CSKA Moskva (inkl. CDKA/CDSA) | 7 | Ryssland (RSFSR) |
| Torpedo Moskva | 3 | Ryssland (RSFSR) |
| Dinamo Tbilisi | 2 | Georgiska SSR |
| Dnepr Dnepropetrovsk (Dnipro) | 2 | Ukrainska SSR |
| Ararat Jerevan | 1 | Armenska SSR |
| Dinamo Minsk | 1 | Belarusiska SSR |
| Zenit Leningrad | 1 | Ryssland (RSFSR) |
| Sjachtar Donetsk | 1 | Ukrainska SSR |
| Zorja Vorosjylovhrad (Zorja Luhansk) | 1 | Ukrainska SSR |
Titlar per nuvarande land
| Land | Antal titlar | Exempel på mästarklubbar |
|---|---|---|
| Ryssland | 35 | Spartak Moskva, Dynamo Moskva, CSKA Moskva, Torpedo Moskva, Zenit Leningrad |
| Ukraina | 22 | Dynamo Kiev, Sjachtar Donetsk, Dnepr Dnepropetrovsk, Zorja Luhansk |
| Georgien | 2 | Dinamo Tbilisi |
| Armenien | 1 | Ararat Jerevan |
| Belarus | 1 | Dinamo Minsk |
