De mest bisarra värvningarna i Boca Juniors

Transferfönstret i Sydamerika skiljer sig något från det i Europa. Till exempel går spelare från andra regioner vanligtvis inte till klubbar i dessa länder på grund av olika ekonomiska, strukturella eller sociala faktorer. Det är överraskande när en europeisk spelare (född och uppvuxen i Europa) går för att spela i en sydamerikansk liga. Det stora undantaget är Brasileirao, den brasilianska högstaligan, som, tack vare sin betydande ekonomiska makt, under de senaste åren har lockat några europeiska spelare och tränare till sin liga.

Utanför Boca Juniors hemmaarena

I Argentina var det på grund av ekonomin och livskvaliteten under första hälften av förra seklet vanligare att se spanjorer eller italienare i lokala klubbar, även om det nu är mycket sällsynt. Därför ska vi nu titta på spelare från länder utanför Sydamerika som kom till den argentinska ligan, närmare bestämt till klubben Boca Juniors, en av de viktigaste klubbarna i regionen, som har gjort en del märkliga och uppseendeväckande värvningar.

Alphonse Tchami - Kamerun

Kamerunaren var en anfallare som började sin karriär i sitt hemland, men vid 20 års ålder emigrerade han till Danmark för att spela, först med Vejle och sedan med Odense. Därifrån gick han 1994 till Boca Juniors, där han spelade tillsammans med Diego Maradona. Övergången var i sig märklig och väckte vissa tvivel. Tchami visade dock från början att han skulle bli en spelare som skulle bidra betydligt till Xeneize (det vanligaste smeknamnet på Boca Juniors).

Tchami gjorde 11 mål på 50 matcher med Boca, varav några var lika viktiga som det han gjorde mot River Plate i en superclásico 1995. Kamerunaren kan också skryta med att ha assisterat Juan Román Riquelme i hans första mål i den högsta divisionen i argentinsk fotboll. Anfallaren blev en mycket omtyckt spelare både i laget och bland fansen, men ett överflöd av spelare på just hans position i klubben ledde till att han prövade lyckan i Tyskland, då han skrev på för Hertha Berlin. Resten av hans karriär skulle ta honom till bland annat Frankrike, Skottland och Förenade Arabemiraten, dock utan att han spelade någon framträdande roll.

Luis Hernández - Mexiko

Det är mycket vanligt att argentinska spelare går till Mexiko, men det omvända är mycket mindre vanligt. Luis Hernández var dock ett undantag. "El Matador" började sin karriär i Cruz Azul och spelade i Queretaro och Monterrey innan han kom till Necaxa, där han etablerade sig som en av de bästa anfallarna i Mexiko. 1997 deltog han med sitt landslag i Copa América i Bolivia, där han blev turneringens bästa målskytt.

Klubbar från Tyskland och Frankrike var intresserade av honom, men Diego Maradona begärde att han skulle skriva på för Boca Juniors och klubben kontaktade Necaxa för att slutföra lånet av Hernández. Gränsen för utländska spelare i truppen var fem, men endast tre fick vara på planen, vilka då vanligtvis Óscar Córdova, Norberto Solano och Jorge Bermúdez, som alla var mycket viktiga spelare för laget. Med VM 1998 i antågande bad Hernández om att få avsluta lånet och återvända till Mexiko.

Daniele De Rossi - Italien

Daniele De Rossi kom till AS Roma 2000 vid 17 års ålder och skulle stanna där i 19 år, där han blev kapten och ärvde Francesco Tottis kaptensbindel. Det verkade som om världsmästaren från 2006 skulle avsluta sin karriär i Rom-klubben, men 2019 skrev han till mångas förvåning på ett ettårskontrakt med Boca Juniors. De Rossi förklarade att han alltid hade beundrat klubben Xeneize och ville uppleva att få spela i den tröjan under sin karriär.

Faktum är att italienarens spelstil verkade passa bra in i Boca och argentinsk fotboll i allmänhet, så på sätt och vis var det logiskt att han skrev på. Verkligheten var dock att trots att han vann den argentinska ligan var hans tid i klubben inte särskilt framgångsrik och sju månader efter ankomsten sade han upp sitt kontrakt och avslutade samtidigt sin professionella fotbollskarriär.

Mikael Yourassowsky - Belgien

Belgaren var en back som tränade i Anderlecht och som vid 18 års ålder gjorde en fyra månaders provspelning i FC Barcelona, dock utan framgång. Ett par år senare, till synes utan någon framtid i Anderlechts A-lag, gick han till Genk, där han inte heller fick den speltid han önskade. År 2004, tack vare att hans agent var argentinare, skrev Yourassowsky kontrakt med Boca Juniors reservlag.

Han hann spela ett par officiella matcher med Boca Juniors A-lag, men en ligamentskada satte stopp för hans utveckling och hans vistelse i Xeneize-klubben. Efter sin tid i Argentina spelade han i Spanien, Grekland, Kroatien, i MLS och återvände till Belgien för att avsluta sin karriär 2015.

Naohiro Takahara - Japan

Naohiro Takahara hade en lovande start på sin karriär och gjorde 65 mål på 124 matcher för Jubilo Iwata i sitt hemland. År 2001, när den asiatiska marknaden sågs som en miljö där fotboll kunde generera stora intäkter, slutförde Boca Juniors lånet av den japanske anfallaren. Takahara spelade endast sex officiella matcher i Xeneize-tröjan, men han fick möjlighet att göra ett mål i en match mot Lanus.

När man ser tillbaka på japanens jubel (och även det från hans tränare, Carlos Bianchi) kan man se hur mycket han ville göra det målet. Det skulle dock bli hans första och sista mål för klubben. Lånet skulle ta slut och Takahara skulle återvända till Jubilo Iwata. Efter det byggde han även upp ett namn för sig i Europa. Tack vare sin erfarenhet efter att ha spelat i Argentina fick han ett kontrakt med Hamburg, där han tillbringade några år innan han flyttade till Eintracht Frankfurt, och han tillbringade totalt sex år i tyska Bundesliga innan han återvände till Japan.