Chicharitos år i Chivas före hans europeiska genombrott
Javier Hernandez, känd som "Chicharito", är en av de mest underskattade anfallarna i sin generation och har gång på gång levererat för flera olika klubbar. Hans tid i Manchester United, tillsammans med hans första säsong i Bayer Leverkusen, betraktas ofta som hans topp som spelare och perioden då han slog igenom på allvar i den europeiska fotbollen. Men för honom började allt hemma i Mexiko.
Chicharito - här under sin tid i Real Madrid
Familjearv och formning
Född i Guadalajara, Jalisco, Mexiko, den 1 juni 1988, kommer Javier från en riktig fotbollsfamilj. Han är barnbarn till den tidigare anfallaren Tomás Balcázar, som spelade för Chivas Guadalajara under 40- och 50-talet (och vann åtta ligatitlar under den eran) samtidigt som han också representerade Mexiko i VM 1954. Hans far, Javier Hernández Gutiérrez, spelade i sin tur för tre klubbar i mexikansk fotboll och representerade landet i VM 1986, som dessutom spelades på hemmaplan.Med den bakgrunden började Chicharito - som fick smeknamnet som en referens till sin pappas ("Chicharo") - spela fotboll i Morelia eftersom fadern fortfarande spelade där. Men när han var nio år gammal bytte han till Chivas, där han sakta men säkert började göra avtryck som spelare, även om han från början var högerytter snarare än den anfallare han senare skulle bli känd som.
"Jag hade turen att vara där när Chicharito kom till Chivas när han var 9 år gammal", sa Jose Luis Real, samordnare för Chivas ungdomsverksamhet, år 2015. "Javiers pappa tog med honom på en provträning, och han klarade den direkt. Han var inte centerforward då; han spelade som högerytter, mer som en nummer 7. Han var inte en spelare som gjorde en massa finter eller höll i bollen under långa perioder. Han tog emot bollen och var ganska direkt... väldigt vertikal i sitt spel. Det var väldigt ovanligt, för i Mexiko brukar yttrar försöka göra många aktioner, och det gjorde inte Javier."
Chivas tränare för A-laget vid den tiden, José Manuel "Chepo" de la Torre, hade ett annat perspektiv på hans utveckling då.
"Vi tog upp honom direkt i A-laget, och plötsligt var han fri med målvakten tre eller fyra gånger och antingen missade han avslutet helt eller så skickade han bollen ut till hörna, eftersom han stressade för mycket", sa Chepo de la Torre till TUDN 2020. "Till att börja med har vi ett motto med många spelare: 'son till en fotbollsspelare, då måste man få honom att kämpa' och 'barnbarn och son till fotbollsspelare, då måste han ha något i sig'."
Vägen mot stjärnstatus
Det intressanta med Chicharitos utveckling, särskilt i jämförelse med modern fotboll, är hur långsam den var. Trots att han gjorde sin proffsdebut och gjorde mål redan 2006, och dessutom var en del av ett Chivas-lag som vann det året, skulle Hernandez tillbringa merparten av de följande fyra åren som mestadels backup utan någon större roll.Det kan kännas märkligt i efterhand, men det passar in med de la Torres kommentarer om att han behövde förbättra sig och att han hela tiden stressade fram saker. Dessutom, med tanke på att han missade U17-VM på grund av en skada - en turnering som Mexiko sedan skulle vinna - är det lätt att anta att Hernandez kämpade med självförtroendet. Men perioden 2009/2010 skulle förändra allt för honom.
Det var under den här perioden som Chicharito gjorde 21 mål på 28 matcher i alla tävlingsmatcher och plötsligt blev den stora uppstickaren i mexikansk fotboll. Den formen ledde till att han tog plats i landslaget och spelade VM 2010 i Sydafrika.
"Ännu mer: mitt liv förändrades radikalt på tre månader, inte ens i FIFA (TV-spelet) när du spelar karriärläge", sa Hernandez 2020 när han såg tillbaka på sin karriär, som TUDN rapporterade. "När Bicentenario-turneringen börjar och du börjar göra saker rätt, då kommer uttagningen, turneringen tar slut på tre månader, jag slutför den inte, jag klarar gallringarna och blir kvar i den slutliga truppen. Jag hade inte ens två veckors semester, jag kunde inte lämna huset på grund av alla människor som kom för att besöka mig."
Han skulle till slut göra mål mot Frankrike i gruppspelet under en 2-0-seger, vilket speglade hans farfar som gjorde samma sak 1954. Dessutom gjorde han också mål mot Argentina i åttondelsfinalen, även om matchen slutade med att mexikanerna förlorade med 3-1.
Men det bästa återstod ännu för anfallaren...
Javier Hernandez när han spelade för Manchester United
Klar för Manchester United
I en övergång som hölls hemlig i flera månader - även för delar av Hernandez egen familj - kom han överens om en flytt till Manchester United i april 2010. Det gjorde honom till den första mexikanen någonsin att spela för klubben och gjorde det också möjligt för Red Devils att dra nytta av hans utveckling innan hans profil skulle växa ytterligare efter VM. I avtalet ingick även en vänskapsmatch mot Chivas för att inviga deras nya stadion.Dessutom skulle detta markera början på en lång och framgångsrik karriär för mexikanen i Europa, något som Ferguson redan hade sett framför sig.
"Jag är väldigt glad över att ha nått en överenskommelse om att värva en så spännande ung anfallare", sa Sir Alex Ferguson 2010, enligt BBC. "Han har varit målglad både för sin klubb och sitt landslag. Han kommer att bli ett fantastiskt tillskott till vår trupp och vi ser fram emot att välkomna vår första mexikanska spelare i sommar."
Och det blev det också, så vi kan nog alla vara överens om att hans början var tydliga tecken på vad som skulle komma.