Bröder som spelar i olika landslag
Världen har generellt blivit allt mer internationell under de senaste årtiondena, och fotbollen är inget undantag, och därför kan vi se spelare av alla nationaliteter spela var som helst i världen. Men denna internationalisering ger också upphov till många underliga fall inom fotbollen som det vi ska se här i denna artikel: bröder som försvarar olika nationer. Historierna om hur dessa situationer uppstått är lika varierade som de är intressanta, och vi ska här gå igenom några av dem.
Nico Williams i spanska landslaget
Iñaki Williams (Ghana) och Nico Williams (Spanien)
Detta är det senaste exemplet på listan, då det inträffade 2022 när bröderna Williams för första gången kallades till de landslag de nu representerar. Även om båda föddes i spanska Baskien är de barn till ghananska invandrare i Spanien. Iñaki var ungdomslandslagsspelare för Spanien och debuterade till och med i A-landslaget i en träningsmatch mot Bosnien och Hercegovina år 2016. Efter den matchen blev han inte uttagen igen, vilket ledde till att storebrodern i stället uppkallades till det afrikanska landslaget inför VM 2022, efter att ha haft långvarig kontakt med Ghanas fotbollsförbund. Under samma år debuterade Nico för Spaniens A-landslag, vilket skapade detta intressanta fall som, som vi ska se, är långt ifrån unikt.Christian Vieri (Italien) och Max Vieri (Australien)
Bröderna Christian Vieri och Max Vieri är söner till Roberto Vieri, en tidigare spelare i bland annat Napoli och Juventus som avslutade sin karriär med en period i Australien. När familjen kom till Oceanien var Christian fem år gammal och född i Bologna i Italien, medan Max föddes i Sydney under tiden familjen bodde i Australien. Christian fick en lysande karriär och blev vid ett tillfälle världens dyraste spelare när han skrev på för Inter, och spelade i Azzurri (som det italienska landslaget kallas) från 1997, där han blev den spelare med flest mål i VM-historien (9), delat med Roberto Baggio och Paolo Rossi. Max däremot hade en mer blygsam karriär, mestadels i Italien. 2004, under en av sina bättre perioder, kallades han till sitt födelseland där han spelade sex matcher och vann OFC Nations Cup (Oceaniska mästerskapet) samma år.Ramiro Funes Mori (Argentina) och Rogelio Funes Mori (Mexiko)
Tvillingarna Funes Mori föddes i Mendoza, Argentina, och tillbringade sin ungdom mellan Sydamerika och USA efter att Rogelio vunnit en tävling. Intressant nog var det Rogelio som oftast fick uppmärksamhet från Argentinas fotbollsförbund, med landslagsuppdrag i U17- och U20-landslagen och till och med en träningslandskamp med A-laget mot Brasilien 2012. Ramiro lyckades däremot etablera sig i Europa, vilket gav honom 26 landskamper för Argentina mellan 2015 och 2018. Rogelio tappade chansen att bli kallad till sitt hemland och efter sex säsonger i Mexiko (och en ändring i FIFA:s regler) kallades han i stället upp till Mexikos landslag, i vilket han spelade 17 matcher totalt.
©
Kevin-Prince Boateng
Kevin-Prince Boateng (Ghana) och Jerome Boateng (Tyskland)
Detta är kanske det mest kända fallet på vår lista, både på grund av båda spelarnas höga nivå inom fotbollen samt den kontrovers som omgav situationen. Båda föddes och växte upp i Berlin, som söner till en ghanansk far och en tysk mor. Båda bröderna utmärkte sig tidigt och representerade Tyskland på ungdomsnivå, men Kevin-Prince hade disciplinära problem när han spelade i U21-landslaget, vilket ledde till att han inte kallades in igen, och till slut beslöt han sig för att inte representera Tyskland. 2010, efter att ha fått ghananskt pass, kallades han till det afrikanska landslag inför VM. Samtidigt fortsatte Jerome sin landslagskarriär med Tyskland, vilket ledde till att de möttes i VM 2010, och blev där de första bröderna någonsin att spela mot varandra i turneringens historia.Thiago Alcântara (Spanien) och Rafinha Alcântara (Brasilien)
Detta är ännu ett fall med söner till en professionell fotbollsspelare, Mazinho, som var brasiliansk landslagsspelare under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Thiago föddes i Italien när Mazinho spelade där för Lecce, medan Rafinha föddes i Brasilien när fadern spelade för Palmeiras. Under uppväxten följde bröderna sin far där han spelade, och spelade i ungdomslag i både Spanien och Brasilien. Thiago anslöt till FC Barcelona 2005, och följdes av Rafinha 2006. Båda kallades till olika ungdomslandslag i Spanien men 2013 valde Rafinha, på U20-nivå, att representera Brasilien. Där avancerade han hela vägen upp till A-landslaget, där han debuterade 2015. Thiago fortsatte däremot inom det spanska landslagssystemet och nådde A-landslaget, i vilket han spelade 46 matcher mellan åren 2011 och 2021.
Paul Pogba
Paul Pogba (Frankrike), Florentin Pogba och Mathias Pogba (Guinea)
Historien om familjen Pogba skulle nästan kunna fylla en hel bok, och om ingen har skrivit den ännu så lär någon göra det. Här fokuserar vi dock enbart på landslagen som bröderna representerat. Paul, den yngste av tre, föddes i Lagny-sur-Marne, Frankrike, efter att föräldrarna emigrerat från Guinea till Europa. Florentin och Mathias, tvillingbröderna, föddes ett par år tidigare i Conakry, Guinea. Paul var alltid en exceptionell talang - han värvades av Manchester United redan som 16-åring och blev tidigt kallad till de franska ungdomslandslagen.Efter sitt stora genombrott i Juventus fick han sin första A-landskamp för Frankrike 2013, och skulle därefter bli en viktig spelare under det kommande decenniet och blev även världsmästare med Frankrike 2018. Florentin fick sin första landskamp för Guinea 2010 vid 20 års ålder i en träningsmatch mot Mali. År 2011 deltog han i Toulon-turneringen med Frankrikes U20-landslag, men det blev hans sista insats för Frankrike. Från 2013 och framåt representerade han återigen Guinea och spelade totalt 31 matcher. Mathias kallades också till Guineas landslag 2013 - utan tidigare erfarenhet från något av de franska ungdomslandslagen - och gjorde totalt 5 matcher för Guinea.